Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

I avsnitt 7 av podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten  diskuteras gentrifiering och dess olika ansikten. Diana Uppman och Torbjörn Lindstedt tar bland annat upp frågor kring socialt boende i avsnittet. 

Hyresgäster inom Allmännyttan bör kanske inte behöva bära bördan för att generera intäkter åt kommunala bolag och verksamheter. För att förbättra den bristande konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen diskuterar de fler former av boendeformer, såsom ”social-housing” och kooperativ. Ett exempel på kooperativ är bostadsområden där invånarna äger sina bostäder, så kallade bogemenskaper.

Biden-administrationens fokus på ”social-housing” väcker en del frågor om framtiden. Kommer vi att hamna i en återupplivning av de enorma och monotona bostadsblocken från 1960-talet? Är det möjligt att undvika en repetition av ett nytt ”miljonprogram”? Eller kan vi istället skapa inspirerande arkitektur och utforma sociala bostäder på ett mer nyskapande sätt? Ett exempel på hur detta kan uppnås presenteras av Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind genom Allan and Geraldine Rosenberg Residence. Det här projektet visar att det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder. Selfhelp Realty Group, en icke-statlig organisation som grundades redan 1936 för att stödja flyktingar som flydde från nazisternas Tyskland, visar tillsammans med Studio Libeskind att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt, utan att det kan vara både funktionellt och estetiskt tilltalande.

Läs mer » » »

Vattnet, livet, drivet – kärnvärden för Platsvarumärket Lidköping vid Vänern

Under slutet av  mars 2024, är det dags för en ny varumärkesplattform att presenteras för kommunfullmäktige i Lidköping. Samtidigt har arbetet med att uppdatera den visuella identiteten för Lidköping precis påbörjats och förväntas vara klart till mitten av april. Planerna är att lansera den nya varumärkesplattformen och den uppdaterade visuella identiteten för allmänheten sensommaren 2024. Det är ett spännande steg framåt för Lidköping och dess framtid som en attraktiv plats att bo, besöka och verka på.

Det strategiska arbetet tog sin början redan år 2022 då kommunstyrelsen i Lidköping fattade ett viktigt beslut att prioritera utvecklingen av platsvarumärket för Lidköping vid Vänern. Målet var och är att stärka bilden av Lidköping och locka fler att både flytta till, besöka och verka i staden.

Vad är egentligen ett platsvarumärke? För många kan det låta som ett abstrakt begrepp, men i grunden handlar det om att fånga essensen av en plats – dess unika karaktär, dess attraktioner och dess särdrag. Varje plats har sin egen identitet, medvetet eller omedvetet, och detta utgör grunden för dess platsvarumärke. Det handlar om att skapa en känsla, en upplevelse, som invånare och besökare kan känna och förmedla vidare till andra.

Ett starkt platsvarumärke är av stor betydelse för en stad en plats. Genom att skapa positiva associationer kring staden och platsen blir det lättare att locka nya invånare, företag och besökare. Det gynnar inte bara näringslivet utan även föreningar och andra organisationer som verkar på platsen.

Läs mer »»»

Sagomiljö i Värmland med fascinerande kulturarv inom konsthantverk söker ny ägare

En unik möjlighet att förvärva Sillegården i Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har nu dykt upp. Gården har en rik och fascinerande historia som är starkt förknippad med den framstående textilkonstnären Ida Sahlström.

Historien börjar med Sillegårdsbrunn och varmbadhuset, men under Ida Sahlströms tid omvandlades gården till ett pensionat. Redan på 1700-talet blev Sillegårdsbrunn populärt bland de högre samhällsklasserna för sina källkurer. Under 1800-talet lockade det hundratals besökare som trodde på vattnets påstådda hälsosamma egenskaper.

Ida och maken August, återvände från ett decennium i Stockholm till Värmland, där de förvärvade Sillegårdsbrunn år 1915. De renoverade badhuset och utvecklade anläggningen till ett pensionat. Idas entreprenörsanda och kreativitet ledde till att hon ritade restaurangen i fornnordisk stil medan hennes syskon, konstnärerna Anna och Bror, skapade de vackra dekorationsmålningarna på väggarna.

Sillegården bär fortfarande på spår från den tidiga 1900-talsmiljön, med möbler formgivna och byggda av de tre syskonen Sahlström. Ida hade flera väverskor anställda och tillsammans vävde de trasmattor och den välkända hålgardinen Fryksdalsrutan. Hennes textilkonst blev vida känd och hon drev det dåtida textila centret i Värmland.

Ida föddes den 30:e april 1871 på Sahlströmsgården i Utterbyn, utanför Torsby i Värmland. Hon var inte ensam i familjen om sina konstnärliga ambitioner; även hennes syskon Anna och Bror blev konstnärer, vilket bidrog till att omvandla Sahlströmsgården till en kulturell mötesplats för dåtidens svenska konstnärs- och kulturelit.

Trots motstånd från fadern Per Sahlström, som var en mycket framstående lantbrukare och lokalpolitiker, fortsatte syskonen Sahlström att utvecklas som konstnärer. Idas smeknamn ”Fryksdalsmora” speglar inte bara hennes skicklighet som konstnär och konsthantverkare utan också hennes känsla för affärer och entreprenörskap. Mer än 500 mönster av hennes verk finns bevarade och visas på Sillegården än idag, vilket är ett levande kulturarv av betydelse för svensk textilkonst.
Läs mer » » »

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare. 

15-minutersstaden 2.0  – Mustafa Sherif möter professor Carlos Moreno

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden.

I sin podd, Urbanistica Podcast, tar stadsplaneraren Mustafa Sherif upp frågan om hur 15-minutersstaden 2.0 kan utformas när han möter arkitekten och stadsplaneraren professor Carlos Moreno. Carlos Moreno är känd för att ha introducerat idén om 15-minutersstaden genom en rapport för Paris stad 2016. I avsnittet delar Carlos Moreno med sig av sina tankar om hur 15-minutersstaden kan utvecklas och förbättras.

15-minutersstaden är ett begrepp inom stadsplanering som syftar till att skapa stadsområden där invånarna har tillgång till de flesta av sina dagliga behov inom en 15-minuters promenad- eller cykelavstånd från sina hem. Tanken är att minska behovet av långa pendlingar och bilresor genom att koncentrera olika typer av verksamheter och tjänster, såsom arbetsplatser, skolor, affärer, parker och rekreationsområden, inom närområdet för invånarna. Närheten inom 15 minutersstaden  kan bidra till att skapa mer hållbara och levande stadsområden med minskade transporter, mindre trängsel och bättre livskvalitet för invånarna.  15-minutersstaden har blivit alltmer populärt och eftersträvas av många städer runt om i världen.

Mustafa Sherif som driver Urbanistica Podcast.

Paris arbetar med att skapa en 15-minutersstad genom olika åtgärder och initiativ inom stadsplanering och samhällsutveckling. Några av de åtgärder som Paris har vidtagit inkluderar:

  • Utveckling av lokal infrastruktur: Paris satsar på att förbättra och utveckla lokal infrastruktur, såsom gång- och cykelvägar, kollektivtrafiknätverk och offentliga platser, för att underlätta för invånarna att förflytta sig inom sina närområden.
  • Tillgänglighet till service: Genom att placera olika typer av serviceinrättningar, såsom affärer, skolor, arbetsplatser och rekreationsområden, inom gångavstånd från bostadsområden, strävar Paris efter att minska behovet av långa resor och att skapa mer levande och självförsörjande stadsdelar.
  • Stadsomvandling och omvänd planering: Paris har tagit initiativ till stadsomvandlingsprojekt och omvänd planering, där man omformar och anpassar stadens fysiska miljö för att främja närheten och tillgängligheten till olika tjänster och aktiviteter inom närområdet.
  • Medborgardelaktighet och samarbete: Paris involverar aktivt sina invånare i planeringsprocessen och uppmuntrar till samarbete mellan olika intressenter för att skapa en 15-minutersstad som är anpassad till invånarnas behov och önskemål

Läs mer »»»

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Först i Sverige av sitt slag

Park Hill i Sheffield. Exempel på hur en rå stomme kan förädlas och förbättras till attraktiv bostadsmiljö.

En ”rå stomme” för flerfamiljshus öppnar upp för egnahemsbyggande och skapar möjligheter till ökad flexibilitet, minskade byggkostnader för slutkunden och ökad gemenskap. Det är som en vitamininjektion för bostadsmarknaden, med potential att göra den mer mångsidig och hållbar för framtiden. Modellen ger köparen en grundläggande stomme utan interiörinredning och kan sedan anpassa planlösning, materialval och funktioner efter sina behov och önskemål. Det kan leda till minskade byggkostnader för slutkunden och ökad konkurrens på bostadsmarknaden, samtidigt som det främjar gemenskap och kreativitet hos köpare och beställare.

Genom att införa modellen med en ”rå stomme” för flerfamiljshus skapas också nya möjligheter för småföretagare. Arkitekter, bebyggelseantikvarier, konstruktörer och hantverkare kan dra nytta av den här förändringem. Köpare får möjlighet att anlita sina egna konsulter och hantverkare för att anpassa och förverkliga sina visioner. Det främjar inte bara mångfald och specialisering inom byggbranschen, utan ger också köparna större kontroll över sitt projekt och kan resultera i högre kvalitet och mer skräddarsydda lösningar. På så sätt stimuleras också lokala ekonomier och entreprenörskap samtidigt som det bidrar till en mer dynamisk och konkurrenskraftig bostadsmarknad.

Läs mer » » »

Husdrömmar: Framtidens kollektiv i Sege Park 

Kollektivet i Sege Park är en bogemenskap.

Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.

Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!

Läs mer » » »

Arkitekturdebatt: Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som smakdomare

Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.

Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.   

“Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen

Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!

Läs mer » » »